Kräkapan

Idag tog vi Metron till Culture of Color Nail Bar Paris OPI för lite manikyr. Vi slàr oss ner och de börjar fixa vàra naglar. En av de anställda stàr och hänger bredvid tjejen som hàller pà med mina naglar. De pratar med varandra och jag förstàr inte riktigt vad de pratar om men jag hör toalett och plötsligt tar den anställde sig för magen och gàr mot toaletten (som är precis bakom mig) och vi hör hur hon KRÄKER där inne. Jag blir helt ställd och väntar pà att nàgon ska reagera samtidigtsom jag fàr världens hjärtklappning och inte riktigt vet hur jag ska hantera detta. Ingen verkar bry sig och Annie fàr reda pà att hon Är sjuk men gàtt till jobbet i alla fall. (Det gör man tydligen i Frankrike. Det är lite hàrdare än hemma i Sverige.) Jag sitter och funderar pà vad som nu ska hända men de andra anställda bara fortsätter jobba. Kräkapan kommer ut fràn toaletten och ställer sig borta i hörnan hos tjejen som fixar mina naglar. Där stàr hon nästan hela tiden och hänger mot väggen. Jag sitter sà làngt ut pà stolen som jag bara kan utan att trilla av och försöker dölja ansiktet i mitt hàr sà gott jag kan. Innan hon slutligen àker hem efter 1 timme och 15 min hinner hon in pà toa ett antal gànger varav en av gàngerna för att kräka igen. Hennes jacka hängde bredvid min och jag hade lust att elda upp min jacka. Det som skulle blivit en rolig upplevelse förvandlades till en mardröm. När vi träffade Georges efteràt för att äta lunch kunde jag knappt äta nàgonting och inte heller när vi fikade med madame Odette fick jag i mig sà värst mycket. Tack för att du förstörde min dag och Manikyrupplevelse din jävla kräkapa... Om jag kunnat bättre franska hade jag ringt till din chef. Naglarna blev i alla fallfina. Bàde Annies och mina.

Med lite hjälp av ett riktigt proffs vid namn Annie blev jag sàhär fin. Tack min underbara syster för att du tar hand om mig. Det uppskattar jag verkligen och allt annat oxà.