Jogging

Igårkväll var jag och Micke ute i skogen för att springa. Han tar sin runda och jag tar min så möts vi upp när vi är klara. Jag har ju haft lite problem med att just springa. Inte så bra kondition till att börja med och så är det som att mitt huvud inte riktigt vill som jag vill utan så fort det kommer en backe, stor eller liten spelar ingen roll, ekar det liksom att nä nu orkar du inte mer utan du måste gå en bit. Samma sak när jag passerat 1.5 km. Därför har det blivit springa, gå, springa, gå på mina rundor. Sprang inte på ca 2 månader när jag började träna med PTn så första joggingturen lyckades jag springa 2 km utan att stanna men sen fick jag lite ont i mitt knä så jag gick resten. Ändå ganska nöjd eftersom jag kände att konditionen blivit mycket bättre. I lördes sprang jag 3 km utan att stanna sen tog energin slut så jag gick resten. Igår gav jag mig fan på att jag skulle bara klara hela rundan och det gjorde jag. Inspirerad av min systers envishet (tack Helen) insåg jag att jag kan  tydligen oxå vara jäkligt envis :) Det var sega ben och det gick i snigelfart men vem bryr sig?? Efter 4.2 km utan att stanna var jag sjukt nöjd och imponerad över mig själv.